Ömklig, ja visst
Kategori: Allmänt
Aldrig är man väl så ömklig som när något inte står rätt till i livet, kroppen eller vad det än må vara. Efter tisdagens tuffa, tunga styrkelyft och gårdagens löp I kyla så kom nackspärren från helvetet I går kväll. Vilke bara gråta så ont gjorde det. Fick be sonen om hjälp att resa mig, rulla mig, stoppa om mig. Kläder fick jag av och på själv med tvång. Massage med min flowgun, linex och vetevärmare fick avsluta kvällen. Hur jag somnade vet jag inte men sov i allafall. Idag något bättre men inte mycket. Klarade av jobbet men fick lov att undvika lyft. Klarade att gå, springa, hoppa men inga rotationer i överkroppen. Men men skam den som ger sig.
Efter jobbet var det bara på med linex och lägga sig att vila lite. Krångla på mig träningskläder och for till stadium arena för lite intervaller med faik. Och ja det gick om än något stel och rak i överkroppen. Lite ont ja. Tyckte jag synd om mig själv, nej detta är ju självförvållat. Så nöjd att det gick.
Nu blir det vetevärmare och lite mer tycka synd om sig själv
