Mitt kära yxbacken
Det är något speciellt med mitt kära yxbacken. Går liksom inte att förklara. Någon slags hatkärlek kanske man kan säga. Först vill man dit och man är supertaggad. När man ser backjäveln vill man bara gråta och åka hem igen. Men bara att ta tjuren vid hornen och göra backen. Efteråt är man ju sjukt nöjd med sin prestation. Kul även att kidsen vill va med
